Dollarn fortsätter långsamt nedåt

Toppen för USA-dollarn mot svenska kronor nåddes år 2001, alltså för sex år sedan. Under sommaren 2001 kostade en dollar som mest 11 kronor, och snittkursen under det året var enligt Riksbanken 10,36 kronor. Från denna nivå har dollarkursen backat 38 procent ned till nivå nu i oktober kring 6,45 kronor. Om man vänder på kalkylen blir den mer dramatisk – för en amerikan kostar det nu 60 procent mer att köpa kronor jämfört med för sex år sedan.

Båda effekterna märks tydligast för turister i båda riktningarna. För oss svenskar kostar det bara två tredjedelar att semestra i USA, medan amerikaner nu måste betala 60 procent mer här i Sverige.

I ett längre perspektiv måste man leta tillbaka till innan svenska kronan föll i november 1992 för att hitta en dollarkurs under 6,50 kronor. Men från 1993 till och med 1999 pendlade dollarn mellan 6,50 och 8,50 kronor, så jämfört med genomsnittet under 1990-talet är dollarn faktiskt inte särskilt lågt värderad – det stora undantaget är snarare en period från februari 2000 till april 2003 då kronan var ovanligt lågt värderad och dollarn samtidigt var högt värderad, vilket gav en kurs över 8,50 kronor.

Överdriven uppgång

Det finns flera sätt som den stora nedgången för dollarn de senaste sex åren gör det svårare att överblicka den ekonomiska utvecklingen. Ett tydligt exempel är att de flesta priser på råvaror, särskilt olja och guld, rapporteras i dollar i svenska media. Det beror på att handeln sker i dollar, men när dessa priser räknas om till svenska kronor, då är prisökningen inte alls lika stor. Till exempel har Brent-olja stigit 28 procent räknat i dollar de senaste två åren, men bara 4 procent räknat i svenska kronor. Genom att titta på priserna i dollar får vi i Sverige en överdriven bild av hur mycket dyrare råvarorna har blivit för oss.

Även hur börsuppgången de senaste åren upplevs beror på valutaperspektivet. För en svensk har värdet på globalfonder fortfarande långt kvar upp till toppen i september 2000, enligt Morningstars fondindex för kategorin ”Global, mix bolag” behövs en värdeökning med i snitt ytterligare 20 procent för att helt ta igen börsraset under 2001 och 2002. Amerikaner som ser utvecklingen i dollar upplever istället att MSCI världsindex passerade den tidigare toppen redan för snart två år sedan. Räknat i dollar har MSCI världsindex nu stigit 30 procent högre än den föregående toppen år 2000.

Räknat i dollar har amerikanska fondsparare fått en mycket hög avkastning från aktiefonder de senaste åren, nästan oavsett vilka aktier fondförvaltaren köpt. Även ur svenskt perspektiv har avkastningen ofta varit hög, men både amerikanska och japanska aktier har haft en ganska trist utveckling räknat i svenska kronor de senaste två åren, eftersom kronan har stärkts med 26 procent mot både yen och dollar sedan november 2005.

Framtiden

I slutet på september bröt dollarn igenom den psykologiskt viktiga nivån 1,40 dollar per euro och sedan dess har internationella media skrivit mycket om dollarns framtid. USA vill hindra en fortsatt brant nedgång, eftersom ett dollarras skulle kunna ge en flykt från dollarobligationer som kan ge en kraftig höjning av de långa dollarräntorna. Europa vill hindra att euron stärks ytterligare, eftersom det är en nackdel både för europeiska företag, både vid export och vid konkurrens med importerade varor. Nu i helgen ska finansministrar från länderna inom G7 träffas för att diskutera framtiden och i media spekuleras om någon typ av beslut att försöka hindra att dollarn faller alltför långt.

Ändå verkar det troligt att USA-dollarn fortsätter att långsamt försvagas det närmaste året, eftersom fallande bostadspriser gör att den amerikanska konjunkturen försvagas och USA har ett gigantiskt underskott i bytesbalansen med omvärlden. Så länge tillväxt och räntor var höga så lockades många utlänningar att investera i USA, vilket gav ett inflöde av kapital som höll dollarkursen uppe (vilket var särskilt tydligt under år 2005), men nu finns inte längre lika mycket som lockar. Dessutom utvecklas Sveriges ekonomi bra, vilket ger utrymme för svenska kronan att stärkas ytterligare under år 2008.

Skulle ett brantare ras inträffa, så att dollarkursen inom kort tid faller under 6 kronor eller snabbt passerar 1,50 dollar per euro, då finns dessutom risk för en allmän panik på finansmarknaderna som även slår mot den reala ekonomin via stigande räntor och fallande privat konsumtion. Detta verkar dock inte troligt, eftersom både centralbanker och andra starka aktörer har goda skäl att försöka motverka panik.

Negativt för aktiefonder

Effekten för alla som sparar i aktiefonder är negativ, vilket beror på flera mekanismer. Den direkt är förstås att aktier som har ett marknadsvärde i dollar blir mindre värda när detta värde räknas om till svenska kronor. Men det finns även indirekta mekanismer som beror på att merparten av världsekonomin är i länder som gör affärer i USA-dollar eller har valutor som är kopplade till dollarn, vilket betyder att när dollar försvagas mot kronan så blir vinster och tillgångar i dessa länder mindre värda.

En starkare krona påverkar även de svenska aktiekurserna negativt på flera sätt. Det mest direkta är att aktier i utländska börsbolag blir billigare räknat i kronor, vilket via relativvärdering sänker värdet även på svenska börsbolag. Minst lika viktigt är att företag som tar betalt i dollar får mindre intäkter räknat i kronor och att tillgångar som har ett marknadsvärde i dollar tappar i värde. Slutligen minskar möjligheterna att i framtiden sälja till USA och alla de länder som har sin valuta knuten till dollarn, samtidigt som import därifrån blir mer konkurrenskraftig.

Dessutom inträffar ofta andra händelser som har större effekt på aktiefondernas värde, till exempel att ökad optimism om framtiden lockar fler att investera. Men historiskt finns ändå ett tydligt mönster att aktiefonder ofta har givit högre avkastning (räknat i kronor) under år då dollarkursen har stigit.